En fribärande balksensor är en kraft/vägningssensor baserad på en fribärande balkstruktur. Dess kärnavkänningselement är en balkliknande struktur (dvs. en fribärande balk) med ena änden styvt fixerad (klämd eller förankrad) och den andra änden helt fri, med en mekanisk design där ena änden är fixerad och den andra utsätts för kraft.
När en yttre kraft (som kraft eller tryck) appliceras på den fria änden eller balken, kommer den fribärande balken att böjas (avböjas). Sensorn detekterar denna minimala deformation eller den resulterande förändringen i relaterade fysiska storheter och omvandlar den till en mätbar elektrisk signal (såsom spänning, resistans, kapacitans eller frekvensförändringar), och känner därigenom den uppmätta kvantiteten. Vanligt använda detektionsprinciper inkluderar piezoresistiva, piezoelektriska, optiska, kapacitiva och resonanstyper.
Huvudfördelarna med denna typ av sensor inkluderar en relativt enkel och kompakt struktur, relativt enkel design och tillverkning, låg kostnad, bekväm installation, måttlig känslighet och bra linjäritet. Dess centrala fördel ligger i att kombinera en enkel mekanisk struktur med olika signalomvandlingsmekanismer, vilket uppnår bred tillämpbarhet.
Fribärande strålsensorer används ofta i industriella och kommersiella vägningsapplikationer såsom elektroniska plattformsvågar, trattvågar, bältesvågar, doseringssystem, processkontrollvägning och krafttestning. Deras huvudsakliga begränsningar är svagt motstånd mot laterala/excentriska belastningar, hög känslighet för krafter utanför mätriktningen och begränsad överbelastningskapacitet.